Solmaximera dina chanser att se ett norrsken

Solmaximum uppstår ungefär halvvägs genom en solcykel och ger ”dramatiskt fler” ljusshower på natthimlen, säger Darren Baskill, föreläsare inom fysik och astronomi på Sussex University. Som ett resultat av det – enligt dr Pål Brekke, solfysiker på norska rymdstyrelsen – förväntas vi få se ”de mest återkommande och starkaste norrskenen” från och med 2024 och eventuellt hela vägen till 2026.

”Magnetfältet mellan solens norra och södra halvklot laddas upp under elva års tid [den ungefärliga längden på en solcykel] tills det blir så tätt att halvkloten vänder. Det norra halvklotet blir det södra och vice versa”, förklarar Baskill.

Vändpunkten markerar det vi kallar solmaximum, en period med ökad solaktivitet. Under den här tiden kan vi se fler solfläckar på solens yta. Ett solminimum – början och slutet på en solcykel – har å sin sida färre solfläckar.

Vår norrskensjägare, astronomen Tom Kerss, försäkrar oss att ”vändningen av solens magnetfält inte är något att frukta. Det har hänt i flera miljarder år, och energin som släpps ut skapar otroliga norrsken.”

När solmaximum inträffar ökar antalet synliga solfläckar på solens yta. De här mörka områdena uppstår där magnetfältet begränsar konvektionen i området under solens yta. Soleruptioner uppstår runt dessa solfläckar. I vissa fall skapas även enorma solstormar som kallas koronamassutkastningar.

Tom Kerss berättar att de här eruptionerna och stormarna påverkar och ”slår hål” på solvinden, som är partiklar som lämnar solen och översvämmar solsystemet i alla riktningar – inklusive mot jorden.

Som tur är har jorden ett magnetfält som även kallas magnetosfären. Den skyddar vår planet från solvindens starka strålning. Den fångar också in en del av solvindens partiklar och skapar otroliga energier av dem.

Magnetfältet är som tätast runt de geomagnetiska polerna. Här har solvindens inkommande partiklar tillräckligt mycket energi för att excitera atomer i jonosfären högt ovanför oss, vilket skapar det vackra norrskenet i norra Norge.

Genom att övervaka solmaximum, solfläckar, soleruptioner och solstormar kan forskarna få en bra bild av solvinden. De har även satelliter som DSCOVR som spårar de inkommande partiklarna. Med hjälp av solvindens densitet, hastighet och magnetiska egenskaper kan de göra en prognos för hur troligt det är att vi får se norrsken under natten.

Molntäcken är, till skillnad från ett solmaximum, svåra att förutspå. Men oddsen för en klar himmel är bättre på en kryssning, menar dr John Mason, utbildad fysiker och astronom.

”Det går aldrig att garantera en klar himmel, men Hurtigrutens fartyg håller en hastighet på 12 till 14 knop, vilket innebär att vädret kan förändras snabbt. Även om det är molnigt för stunden kan himlen snart spricka upp, vilket ger dig ännu bättre chanser att få se ett norrsken.”