Den norska kustens legender
Norges kust är full av folksagor med gudinnor och mytiska varelser som troll. Om du lär dig mer om dem kanske du börjar betrakta kusten på samma sätt som vi: som en plats full av magi och sägner.
Det är aldrig bara fjäll, hav och stränder du ser från våra fartyg. Sovande troll, mäktiga gudar och monsterliknande andar gömmer sig överallt i landskapen. De här sagorna är det norska kulturarvets hjärta.
”Jag tänker ofta på Norge som en enda stor, levande legend: det finns fullt av berättelser att dela och uppleva”, säger Hedda Felin, Hurtigrutens vd. ”Många av oss växer upp med folksagor som är inspirerade av den vackra naturen som Norge är så känt för. Våra fjäll består av troll och norrskenet och är bron till Valhall.”
Här berättar vi om några fornnordiska myter, samiska legender och norska folksagor som har sina ursprung i den norska kustens fjordar och fjäll.
Fornnordiska gudar och gudinnor
Vikingarna trodde på tre distinkta grupper av gudar:
Asar (specialiserade på krig och mod)
Vaner (specialiserade på fertilitet, vishet och samhälle)
Jättar (från Jotunheim, och de var faktiskt inte alltid gigantiska)
De mest berömda asarna är Tor och Oden, och den kändaste vanen är Freja. Berättelserna om dem är kända över hela världen.
Men vi tycker det är dags att ge plats åt andra fornnordiska gudar. Vi presenterar här havets gudar, som vikingarna bad till när de seglade längs samma kustremsa som vi gör idag:
Njord
Vanernas havsgud och Frejas far. Sjöfarare brukade be till Njord om bra väder, och vissa fiskare har alltjämt som tradition att tacka Njord för en bra fångst. Njord var gift med Skade, en jättinna som bodde i bergen.
Även om fjällen och havet ligger sida vid sida i Norge blev äktenskapet olyckligt eftersom ingen av dem klarade av att vara hemifrån under någon längre tid.
(Bild av W. G. Collingwood i Njörd's desire of the Sea)
Ægir och Rán
Jättarnas konung Ægir och hans fru Rán bodde enligt myten i en storslagen undervattenssal. Enligt folktron skapade Rán stormar och drog ner olycksaliga sjömän till havets botten med sitt nät.
Familjen bestod även av Rán och Ægirs nio döttrar, vars namn beskriver olika sorters vågor. De porträtteras vanligtvis som vågornas andar.
(Bild av F. W. Heine i Ögir und Ran)
Mytologiska varelser
Det här är sex mytologiska varelser i den norska folktron som du kan hålla utkik efter när du reser med oss. Men om du är lättskrämd är det säkrast att inte tänka på dem!
Troll
Norrmännen vet att de mest berömda mytologiska varelserna bor i fjärran berg, skogar och grottor – och även i havet. Man lär sig också tidigt att ett troll förvandlas till sten när det utsätts för solljus. Det är därför du kan se trollaktiga drag – ett par fötter, en hand eller en stor näsa – på många välkända platser om du tittar noga. Troll kan vara både stora och små. De är ofta otroligt långsamma, men ändå farligt starka.
De bästa avbildningarna av de här mytologiska varelserna hittar man hos den berömde norske konstnären Theodor Kittelsen (här syns målningen Skovtrold). Hans säregna bilder gav de här varelserna ett ansikte i den norska kulturen. På Tromsøs trollmuseum kan du kliva in i trollens magiska värld. Här återskapas scener ur legenderna med vackra figurer som är gjorda för hand och som får liv av AR (förstärkt verklighet).
Nisse
Nissen är snäll men busig. Den kan byta storlek och till och med bli osynlig. Om du behandlar den väl hjälper den gärna till med hushålls- eller gårdsarbetet medan vi människor sover. Den mest berömda nissen är julenissen (tomtenissen), som spelar en viktig roll i det norska julfirandet.
Precis som i Sverige brukade bönderna enligt traditionen ställa ut en skål gröt åt julenissen. Men till skillnad från tomten kan julenissen ställa till med ofog om du inte visar tillräcklig uppskattning.
(Bild av Hans Gude i En Aftenstund i et Proprietærkjøkken)
Nøkken
Den här vattenandens vackra sånger lockar människor till ett tragiskt slut i sjöar och bäckar. Nøkken (Näcken) kan också förvandla sig själv till en vacker ung man eller en häst för att lura sina offer.
(Bild av Theodor Kittelsen i Nøkken)
Fossegrim
Fossegrim är en vattenande som ibland anses vara nära besläktad med Näcken och som spelar hardingfela (en violin med åtta eller nio strängar som uppfanns i Hardanger) för att locka ner människor i vattnet.
(Fossegrimen av Nils Bergslien)
Draug
Draugen hemsöker kustområden och ser oftast ut som en spökande sjöman eller fiskare. Han är täckt av sjögräs och ger ifrån sig mardrömslika skrik under stormiga nätter. Inte konstigt att sjömän betraktade den som ett förebud om ond bråd död.
(Sjøtrollet av Theodor Kittelsen)
Kraken
Det här monstret sägs finnas utanför Norges kust. Kraken ser ut som en gigantisk bläckfisk och skrämmer slag på alla sjöfarare. Den är känd för att skapa fruktansvärda stormar och sedan dra ner skepp i djupet med sina tentakler och svälja dem hela.
(Bild av W. H. Lizars i Naturalist's Library av Robert Hamilton)
Samisk mytologi
Berättandet har alltid varit en viktig del av de norska samernas kultur. Samiska barn fick ofta höra berättelser om huldror (människoliknande varelser med djursvansar som försöker lura ner människor i underjorden), draugar och flodtroll. Berättelserna var spännande och underhållande, men de var också till för att skrämma bort barn från farliga platser som floder och havet samt lära dem att behandla naturen med respekt.
”När jag var liten fick jag främst höra berättelser om huldran. Du fick lära dig vad du inte skulle göra om huldran tog med dig till sin värld, men också hur man binder huldran i vår värld”, säger Lisa Vangen på Senter for nordlige folk, ett museum som bevarar samernas och andra nordliga folks kultur och nutidshistoria.
”Berättelserna kunde vara lite otäcka, och jag minns att jag kunde vara rädd för att gå ut när det var mörkt. Men i allmänhet gick de ut på att underjorden (ett samhälle och en civilisation) var jämbördig med oss som lever ovan jord.”
Traditionellt sett har den samiska tron blandat animism, polyteism och shamanism, där alla delar av naturen anses bestå av andar eller övernaturliga krafter. Sápmi är stort och trosuppfattningarna varierar mellan olika regioner, men överallt finns heliga platser.
Här kan du uppleva myterna längs Norges kust
När du reser längs kusten med oss kan du se flera platser som är kopplade till norsk folktro:
1. Frognerparken och vikingamuseet, Oslo
Nordkapslinjen börjar och slutar i den norska huvudstaden, så se till att utforska den innan du går ombord. Väster om stadskärnan ligger Frognerparken. Den är berömd för Gustav Vigelands dramatiska statyer, som i många fall är inspirerade av fornnordiska legender.
På den närliggande ön Bygdøy ligger ett vikingamuseum (som öppnar igen 2027) med 5 500 föremål som hedrar de gamla gudarna. Här finns bland annat världens bäst bevarade vikingaskepp.
2. Preikestolen och Kjeragbolten, Lysefjorden
När du åker norrut längs Lysefjorden på Nordkapslinjen kan du omöjligt missa Preikestolen, en enorm platå som reser sig 640 meter över vattnet. Det finns en legend om sprickan som löper tvärsöver den. Det sägs att platån kommer delas mitt itu när sju bröder gifter sig med sju systrar, och att den då störtar ner i fjorden och orsakar en enorm våg som förgör allt liv i området.
Längre in i Lysefjorden ligger Kjeragbolten, ett stenblock på 5 kubikmeter som är inkilat i en klippskreva 984 meter ovanför fjorden. Enligt sägnen hoppade en kvinna som flydde från ett troll upp på klippan för att komma undan. Trollet följde efter, men snubblade och föll ner i avgrunden. Nu kallas den för kärlekens och modets klippa, och det sägs att älskande par som ställer sig på klippan tillsammans får uppleva livslång kärlek.
3. Hardangerfjordens fruktträdgårdar
Visste du att äpplen spelar en viktig roll i fornnordisk mytologi? Till skillnad från gudarna i många andra kulturer är de fornnordiska gudarna inte odödliga. Istället är det gudinnan Iduns äpplen som håller dem friska och evigt unga.
När du åker norrut på Nordkapslinjen kan du beundra fruktträdgårdarna längs Hardangerfjorden. I den här regionen växer runt 40 % av all frukt i Norge. Om du har tur kanske du får höra ljudet av en hardingfela – en violin med åtta eller nio strängar som uppfanns i Hardanger. Enligt den norska folktron var det en sådan fela som spelades till perfektion av vattenanden som kallas fossegrim. Se bara till att inte lockas ner i vattnet av den vackra musiken!
4. Ole Bull-statyn, Bergen
Om du tittar under Ole Bull-statyn på Ole Bulls Plass i Bergen ser du en fossegrim (strömkarl) som spelar harpa. Ole Bull (1810-1880) var kompositör och en av Norges främsta violinister. Han började spela vid fem års ålder, och bara fyra år senare var han soloviolinist i Bergens filharmoniska orkester. Bull var så begåvad att folk sa att det måste vara en fossegrim som lärt honom spela.
I vissa folksagor kan en fossegrim ge musikalisk begåvning i utbyte mot mat, helst en get, så det kanske var det Ole Bull gjorde!
5. Nærøya, Rørvik
Ön Nærøya är döpt efter havsguden Njord. I de fornnordiska sagorna finns många havskungar med hemvist på Nærøya, och ön verkar ha varit ett spirituellt centrum långt innan kristendomen nådde Nordens stränder.
Du kan besöka havskungens tron på vår utflykt Nærøya: Utflykten Gudarnas öy finns på din resa med Nordkapslinjen.
6. Jotunheimen
Du kan inte se Norges mest berömda nationalpark från våra fartyg, men om du har tid över före eller efter resan är det väl värt att bege sig inåt i landet. Både Svalbardlinjen och den klassiska kustresan börjar och slutar i Bergen, precis söder om Jotunheimen.
Jotunheimen betyder ”Jättarnas land” och är döpt efter Jotunheim, jättarnas hemvist i den fornnordiska mytologin. Det är lätt att förstå varför nationalparken har fått ett så storslaget namn. Omgivningen är karg och majestätisk på ett närmast överjordiskt sätt. Här finns fler än 250 berg som är över 2 000 meter höga. Två av dem är bland de högsta i hela Norge.
7. Torghatten
Berget Torghatten är berömt för det stora hålet som går rakt genom berget, och det spelar också en central roll i en av Norges mest mytomspunna trollsagor. Torghatten är också en av de mytologiska platser som är enklast att se från fartyget, oavsett om du åker söderut på Svalbardlinjen eller på den klassiska kustresan.
8. Træna
Ramona Remmen, född och uppvuxen på de avlägsna öarna i Træna som vi besöker på väg norrut med Svalbardlinjen, berättar följande om en huldra:
”Det sägs att det finns en huldra här. Hon brukade bo bland bergen på Sanna, men 1912 klättrade två pojkar upp på det högsta berget och råkade orsaka en brand. Det sägs att huldran flydde till en närliggande och mer glesbefolkad ö, Dørvær, på grund av branden det året.”
9. Trollfjorden, Vesterålen/Lofoten
En av våra favoritsägner handlar om hur den lilla men spektakulära Trollfjorden skapades. Två troll, Vågakallen och Hinnøygubben, grälade om vems kor som skulle få beta i Raftsundet. Efter flera bråk tappade Hinnøygubben balansen och ramlade omkull, varpå han råkade slå sin yxa rakt ner i Raftsundet och på så sätt karvade ut Trollfjorden.
Du kan uppleva Trollfjorden om du åker med oss på den klassiska kustresan mellan maj och oktober.
10. Finnkirka, Nordkap
Det område av Nordkap som ligger runt hamnen i Honningsvåg är fullt av landmärken som tidigare varit samiska offerplatser. Klippformationen Finnkirka är lättast att se från fartyget. Håll utkik efter en havsklippa som liknar en stor katedral som reser sig över de skummande vågorna när du åker mellan Kjøllefjord och Mehamn. Den är upplyst på natten, så du kan se den året runt när du reser norrut med oss.
Kirkeporten är en stor stenbåge på ett klipputsprång i närheten av fiskebyn Skarsvåg. Hornet, en stenig udde i formen av ett horn som ligger på den nordöstra sidan av Nordkap, kan bara ses från havet.
Norrskenets legender
Som man kan förvänta sig finns det en hel värld av myter och legender kopplade till det fascinerande norrskenet. Här kan du läsa om hur man brukade förklara fenomenet förr i tiden.
