Hur skapas en fjord?
Det finns få platser som kan mäta sig med de norska fjordarna. Här är en titt på hur de fascinerande floddalarna formades.
Det finns få platser som kan mäta sig med de norska fjordarna. De massiva geologiska strukturerna känns som en sagolik värld, samtidigt som de ger oss en intressant glimt av det förflutna. De är beviset på att naturen har format vår planet – bokstavligen talat – där de slingrar sig genom landet, omgivna av frodiga landskap och snötäckta fjäll.
Dessa djupa dalgångar nära Nord- och Sydpolen skiljer sig från resten av världens kanjoner och raviner på grund av sitt ursprung. Grand Canyon, utan tvekan Nordamerikas mest ikoniska dalgång, formades genom miljontals år av erosion skapad av Coloradofloden. Ett minst sagt imponerande bevis på naturens kraft, men de norska fjordarna uppstod genom ett ännu mäktigare fenomen: glaciärer. Här är en titt på hur de fascinerande floddalarna uppstod.
Glaciärer kommer…
Du kanske ser på istiden som något som ägde rum för tusentals år sedan – en tid då planeten var frusen och många arter dog ut. Definitionen av en istid kommer kanske därför som en överraskning. Istid refererar nämligen bara till en tidsperiod då det finns glaciärer på jorden – som idag, till exempel. Den nuvarande istiden har pågått i miljontals år, men vi har valt att se på den som naturens ”normalläge”.
Trots att vi befinner oss i en istid är istäcket avsevärt mindre än vad det en gång var. Glaciärerna sträckte sig långt från polerna en gång i tiden. Faktum är att polarisen nådde ända till ekvatorn. Under den här perioden låg jordens genomsnittstemperatur på omkring -58 grader. Isen ligger dock bara kvar så länge temperaturen och atmosfären ger den rätt förutsättningar, vilket vanligtvis är en väldigt begränsad tid.
När glaciärer förflyttar sig över jorden lämnar de tydliga spår efter sig. Längs vägen plockar de upp spillror och stenar som följer med på resan. Den här processen skapar u-formade dalgångar i berggrunden – början till en fjord.
…och glaciärer går
Dalgångarna blev sedan till fjordar först när isen smälte.
Koldioxidutsläpp från vulkaner värmde sakta upp jordens atmosfär, vilket gjorde att glaciärerna smälte drog sig tillbaka mot de kalla polerna. Många av dem sträckte sig över land och formade de dalar som utgör en stor del av det norra halvklotet.
I kustområden på Nya Zeeland, Chile och Norge tog sig dock glaciärerna över landet och ut i havet. Det var dessa glaciärer som karvade ut fjordarna.
Havet kommer efter
När glaciärerna väl smälte fylldes de nyskapta dalarna med havsvatten. Fjordar tenderar att vara som djupast längst in i landet.
Det är lätt att förstå varför med ett enkelt hemmaexperiment. Häll upp lite mjöl på köksbänken och försök att dra ditt finger genom det. Skåran kommer att vara djupare där du började än där du slutade eftersom mjölet du trycker undan lägger sig i slutet av sträckan. Samma koncept gäller allt som glaciärerna för med sig.
Livet under ytan är minst lika fascinerande som fjordarna själva. Långt ner i det kalla djupet finns korallrev. Det omfattande djupet gör det svårare att studera dessa rev än deras tropiska motsvarigheter, vilket gör att forskare inte vet så mycket om dem. Vi kan dock konstatera att några av världens största rev finns i fjordarna. De organismer som lever på botten är anpassade till den kyla, det höga tryck och det totala mörker som präglar deras miljö.
