Svartisen

Djupa tunnlar under berget mynnar ut vid glaciärens fot, under 200 m tjock is. Vid Svartisen, Norges näst största glaciär, finns ett oberoende glaciologiskt forskningslabb, byggt 1995 för forskare från hela världen.

För resenärer med Hurtigruten som seglar från Nesna till Ørnes är synen av glaciären så spektakulär att synen för alltid etsas fast i deras minne.

Med sina ca 370 km2 är Svartisen Norges näst största, efter Jostedalsbreen. Den sträcker sig över Meløy, Rødøy, Beiarn och Rana kommuner, mellan Holandsfjorden, Glomfjorden och Melfjord i väster och Blakkadalen i öster.

Trots att den är den lägst belägna glaciären på det europeiska fastlandet ligger Svartisen runt flera fjäll som är över 1 500 m höga. Snøtinden i väster är 1 595 m hög, och topparna Sniptinden och Istinden i öster är 1 586 respektive 1 572 m höga.

För många hundra år sedan sträckte områdets glaciärer ut sina ”fingrar” ända till kusten. Engabreen, en glaciärtunga från Svartisen, sträcker sig idag till Holandsfjorden. Men klimatförändringarna under 1900-talet fick isen att dra sig tillbaka nästan två km, fram till 60-talet. Efter det började den expandera igen men den har de sista åren krympt igen.

Glaciären används för elproduktion samtidigt som man försöker bevara naturen så orörd som möjligt. Glaciärsmältvatten har gett billig vattenkraft vid Norsk Hydros jättelika anläggning vid Glomfjord (befolkning 1 250) för gödseltillverkning. Smältvattnet samlas upp under glaciären genom 45 tunnlar som sammanstrålar till en tunnel som slutar i ett kraftverk nere vid havsstranden. På så vis utnyttjar man varje meters höjdskillnad.

Nyligen byggdes också en ny industripark för att utnyttja elen som skapas i området.

Besökande Svartisen-glaciären

Kryssningsfartyg seglar in i Holandsfjorden för att se på Engabreen. När vi ligger vid hamn kan man följa med på en utflykt till Svartisen för att få en ännu närmare titt. En bit öster om det här området ligger kalkstensfjäll med stora grottor som kan nås via markerade vandringsleder.